LIFE AS I KNOW IT

Cheesus! Det tog fem timmar hos frissan idag. Två avfärgningar, en omgång folie slingor och en toning + X-antal tvättar av håret. och så klippningen så klart. Håret blev inte riktigt som jag tänkt, men det gick inte att göra så mkt ljusare nu om jag ville behålla håret. Kommer nog att besöka frissan i höst igen för mer slingor innan jag drar till australien. Vill ha de ljust när ja åker dit för att slippa solblekt mörkt hår.

Idag hämtade jag förövrigt ut mitt HM paket som jag "råkade" klicka hem för ett tag sen. En riktig morot att hänga upp de plagg jag valt att behålla på garderobs dörren så att jag blir mer motiverad att kämpa på. Kläderna passar just nu, men de sitter inte speciellt snyggt. Så de är motivationen. Bikini och jeans shorts som ska sitta fint till sommarens badstränder och till resan.

Top nochade dagen som förövrigt bestått av storhandling med att gå ut på promenad med Daniel och träna med Qbus. Nu ska jag äta en något försenad middag.

Igår kom mamma hem från kramfors med en hel massa grejer från Ragnars lägenhet. Bla den rosa glas skålen på silverfot som är på bilden. Jag blev helt kär i den. Så nu står den och pryder byrån i sovrummet, och i den har jag lagt alla mina armband. Pretty om jag får säga de själv.

Nu ska jag putsa av glasögonen, ta med mig en spännande bok och gå ner till frissan.

Okej. Så här är det. Utmaningen har verkligen inte funkat för mig de första veckorna. Jag har ätit allt möjligt. Vad ja än har behagat. Och nu i morse så utmanade jag vågen. +2 kg. Därför känns det inte ens lönt att måtta sig.
Jag kan iaf med gott samvete säga att jag börjat dagen bra, och ska snart bege mig ner till frissan för en makeover. Vilken bra start på nya tag! Att få göra om sig på en måndag och sen ny månad. Efteråt ska jag och mamma, antingen till simmhallen eller gå ut en långsväng med hundarna.

Okej. Det har varit en bad bad bad månad när de gäller kost och motion. På måndag ska jag till frissan för lite makeover o sen ska jag till badhuset med mamma (fast de vet hon inte om än). Så de blir bättre nu. Blev så motiverad av min kompanjon Martina också, som precis som jag vill/behöver gå ner ett par kilon. Hon äter GI och har gått ner typ 3 kg på två veckor. Good for her! :)

Igår kom Daniels bror med flickvän hit. Vi hade planerat utgång för Frida som fyllt 18. Crappy dock att Memento, det ställe som i princip alltid har 18 valde att haa 20 just denna dagen. Så det blev inte så mycket nattklubbande för oss. Mer nattpubbande och käk i väntan på skjutsen hem. Men vi hade riktigt trevligt iaf. Såg en hel del knasigheter.  Bla. Två fyllon som åkte "skridskor" utanför Irish pga halkan och en tjej som visade rumpan för alla eftersom att hennes klänning fastnat i strumpbyxlinningen. Hehe.

Nu måste ja springa på toa och sen vill nog min söta hund gå ut. Han fick gå ut vid fyra tiden i natt när vi kom hem för att kunna klara sig. Gav han mat för ett tag sen men nu vill han nog precis som jag göra ifrån sig.

Sen frukost!

Det lär knappast bli någon minskning av centimeter den här månaden. Umeå, Syskonens sportlov och en utgång som vankas på lördag sätter sina spår. Jag är proppmätt på pasta&falukorv och över en liter mjölk, skit trött efter att ha jobbat hela dagen och sen besökt badhuset i ett par timmar. Skulle kunna tuppa av redan nu, men det är Peter & Martins sista kväll här så jag vill mysa med dem..

Sen måste jag ju bara kolla på Big Brother.. Så jävla kung! Extra roligt att tjejen i "det hemliga paret" ser så jävla svartsjuk och sur ut hela tiden. Jag struntar i vad folk tycker om det... I find it funny. Skulle till och med kunna ställa upp (även om Daniel då hotar med att göra slut ^^).. fast kanske inte i svenska, där folk känner igen mig.... eheh.. kommer nog aldrig ske.

Annars tycker jag att de är lite creepy att de varit jordbävning i New Z. Jag och Martina har ju dessutom tänkt att åka till Christchurch först av typ 4 städer där. Och så är de just där som de händer. Lär ju säkert komma efterskalv också. Tur att man inte ska åka än på ett tag. På tal om vår resa så kommer vi under tiden att föra en blogg tillsammans för familj, vänner mfl.. Håller på att klura på ett fiffigt namn.. Återkommer med det när det är dags!

Idag sa vi farväl till Ragnar. Morfars pappa. Det var fint, och kändes betydligt mycket mer än jag trott. Vi kommer sakna honom och hans mysiga röst. Skulle egentligen vilja lägga in en fin bild på honom här från Annas blogg. Men jag har inte frågat om det är okej, så de får va.

Det är lustigt att man känner sig riktigt fin för första gången på länge när man ska gå på begravning. Som att någon skulle bry sig där.

Vi skulle väl egentligen besöka simhallen idag med grabbarna, men min mamma kom ju på att det bara är vuxen sim idag. Så det får bli i morgon, antingen medans jag jobbar eller efter så jag kan vara med. Ganska skönt ändå, för luften gick som ur mig när vi åkte hem. Somnade i baksätet av Anna&Stefans bil. Nu väntar vi bara på att maten ska bli klar sen blir det nog en promenad med hundarna. Ska försöka släpa med mig hela högen ut. Lite roligare att gå ut i kylan då.

Jag måste nästan sluta läsa vissa saker. Är man lite nedåt i humör och energi så drar de fan ner sjukt mycket till. Får mig att känna mig misslyckad och otroligt tråkig. Även fast jag vet att jag inte är det. Jag trivs ju rätt bra med mitt liv just nu.. om jag ska erkänna. Jag längtar som fan till Australien, men samtidigt längtar jag tills allt är över så att jag kan fortsätta med mitt liv här. Jag vill ha en liten bebis. Man blir så sugen när man ser andras små knoddar, både bekantas och på förskolan. Men jag har inte brottom. Min tid kommer.

Idag var vi i alla fall i Härnösand. Vi besökte Technichus ett par timmar, åt lunch på Pinocchio och gick sedan på stan en stund. Jag är inget Härnösands fan i vanliga fall, men de var skönt att få se något annat än Birsta. Tänkte köpa ett par byxor på HM till Begravningen i morgon. Men inget passade och jag blev så jävla irriterad. Tänker fan inte köpa en större storlek. Nej, Nu får de fan vara nog. Dessutom måste jag lägga av nu om ja ska komma i jeans shortsen jag skickat efter. Enough!

I övrigt hade vi en mysig och rolig dag.

Resten av kvällen ska spenderas med ett glas vin, några partin UNO med Martin (om jag kan hitta åt spelet) och senare Big Brother! :D

Usch vilken dålig dag. Inte för att dagen i sig har medfört sig dåliga saker, utan bara för att jag inte alls kännt mig uppåt. Jag gick till sängs straxt efter tio igår, sov halv dåligt även om hela sängen var min eftersom att daniel inte var hemma.. men de var så tyst. Ingen Qbus som ligger och snarkar. Han är hos mamma för att jag har jobbat hela dagen idag, och nästan hela dagen i morgon. I alla fall.. när klockan ringde i morse så var jag så slut. Jag tvättade bara av ansiktet och sket i resten. Somnade om 45 minuter och gick sedan direkt till jobbet. No time for makeup or anything. Frukost på jobbet.

Haft och har en jävlig mensvärk sen igår. Fosterställning och ipren igår.. ipren och jobb idag. Har inte kunnat slappna av förän nu. Jag är så trött.... kroppsligt och mentalt. Och så har jag gått och tänkt på begravningen till och från nu i några dagar.. Jag vill verkligen gå.  Tack och lov så skippar Daniel skolan den dagen för min skull så att P&M inte blir själva.

Nu ska jag äta lite glass och sen ska jag sova så ja orkar jobba i morgon.

16 februari 93 föddes min lillebror Jonny. Idag fyller han 18 år. Kan knappt tro det. Tiden har gått så fort. För mig är han ibland fortfarande 8 år.. Men det var 10 år sen.  Hoppas i alla fall att han får en fin dag. :)

Får se om det blir någon lång promenad idag. Orkar inte ta båda hundarna själv. Kanske går en sväng med Qbus ensam om inte mamma följer med efter jobbet. Eller så går jag bort till simhallen vid två, så får hundarna klara sig själva ett tag. Jag råkade ju klicka hem lite kläder ifrån hm.com igår kväll som en lite motivation till utmaningen. Så någon slags motion måste jag ju få varje dag om jag vill minska min omkrets.

Jag har varit uppe sen 8, Qbus hade inte sagt till med ja tyckte att de var lika bra att kliva upp ändå. Så jag har hunnit med att gå ut med honom två gånger, andra gången tog vi på västen och gick på Lidl och handlade lite frukost. Två stekta ägg, en tallrik fil med ca 1dl frysa hallon i blev min frukost. Daniel klev just upp och snart så kommer mamma hit med Qben. Sen får vi se vad dagen har att erbjuda.

Skönt att få vara hemma och ledig idag :)

På lördag kommer mina söta syskon hit. Har haft lite problem med att få planeringen att gå ihop. Ville egentligen inte ta ledigt från de få jobb jag har, men jag blev så illa tvungen att tacka nej till en dag om jag skulle vilja hinna träffa dem så mycket som möjligt.

Typiskt nog så är det begravning för en släkting på torsdagen när dom är här, och då går det inte ihop. Vill inte lämna ifrån mig dem till någon de inte träffat förut, och som jag inte umgås något speciellt med längre heller. Så jag missar det. Men jag är med i tankarna och vet att han har det bättre nu. Är glad att jag han träffa honom i sommras en sista gång. Surströmmingen hos mormor och morfar. Det var mysigt.

Förövrigt så är det alla hjärtans dag. Inte så märkvärdigt tycker jag. Man kan lika gärna visa sin uppskattning och kärlek  till varandra vilken dag som helst. Det finns ju 364 dagar till om åren som man ska ta hand om varandra. Men i alla fall. Jag jobbade tre timmar i eftermiddag och kom sedan hem till en mysig tre rätters middag med tulpaner och levande ljus. Gott gott gott! De får han gärna göra fler gånger. Tack Pälskling :)

Nu ska jag bajsa mig och sedan min hund.

Utmaningen har inte börjat bra. Men det visste jag redan från början, för helgen som var skulle jag till umeå. Inplanerat sen ett par veckor tillbaka. Det blev lite gotta och annat onyttigt. Konstigt nog känner jag min ändå smalare idag.. Whaat?!

Hm.. nu kör vi på iaf.

Må bästa kvinna vinna! (BÅDA!)

Min beach 2011 kommer vara bra länge. Kommer ju nästan ha sommar året om i Australien.. och det är lite av ett dilemma för mig. Jag är inte redo för beachen så att säga.

Gjorde ett litet inlägg på fejjan där jag bad någon att sparka mig i arslet. Hjälpa mig att hitta tillbaka till min BRAIGA karaktär och min forna kropp.. (även om jag inte var nöjd då heller..)

Så en godvän till mig föreslog en liten utmaning. Sofia VS. Sandie.

Så vad är dealen?

Vi skippar vikten. Sofia har ingen våg. Vi tar måtten istället. Vilket är bättre eftersom att man inte ska fokusera på sifforna på vågen. Förhoppningsvis så minskar måtten något varje månad. Jag kommer publicera resultaten i slutet av varje månad.
Från och med nu - fram tills att Sofia kommer upp till norrland igen i slutet av Juli.

Vi har inte klurat på hur man vinner än. Men priset är iaf bara något symboliskt. Att bli bjuden på lunch av förloraren. Men främst av allt, är väl ändå äran och att man faktiskt försökt.

Jag började ju egentligen redan efter nyår.. men nu kommer jag nog att vara lite mer motiverad. När jag vet att ni läser och att jag faktiskt tävlar mot någon.  Ni får gärna peppa på!

Så vad är mitt problem, och mål?

Att hålla intag på en lagom nivå. Försöka hålla mig ifrån kolhydraterna som vanligt, och dessutom låta bli att fuska så förbannat ofta.  Sträcka på benen lite oftare men framförallt längre (när jag ändå går ut med hunden flera gånger om dagen så kan jag lika gärna gå en längre sträcka). Stegräknaren åker på igen, försöka hålla mig mellan 10-15 tusen steg varje dag. Besöka simhallen när jag är ledig (även om mamma inte följer med).

Jag har egentligen flera mål. Att gå ner i vikt, att komma i de där svarta jeansen som jag köpte i london i hopp om att jag skulle komma i dem inom kort, att må bättre och att bli redo för beachen.

So here we go.

Mina mått: 10 februari

Hals: 42 cm
Byst: 103,5 cm
Midja: 99 cm
Rumpa: 119,5 cm
Lår: V: 74 cm H: 74,5 cm
Vader: V: 47 cm H: 47,5 cm
Överarmar: V: 39 cm H: 39 cm

Återkommer med nya mått den 28e februari.

och många andra nyfikna frågor fick jag idag när jag invigde Timrå centrum för Qbus. Vi tränade en timma och det gick jätte bra. I morgon är det af och tandläkaren som gäller. Kanske inte för Qbus, men för mig. Sen måste jag köpa ett nytt halsband till honom. Det andra är dåligt, spänner upp sig självt och är på väg att gå av. Det blir nog ett grövre halvstryps halsband. Kanske i nån flashig färg om jag hittar ett för ett rimligt pris. Har väldigt ont om pengar och jag ska till Umeå nästa helg. Har varit torrt på jobbfronten ett tag nu oxå, så det gör ju inte direkt saken bättre. Varför kan inte folk få dunderförkylningar hela tiden för så att jag får jobba jämt?

Idag var vi in till stan och tränade med hundarna. Gick väldigt bra för att vara första gången för mig med Qbus. Han har ju bara bott här hos oss i en vecka. Vi har fått nya kommandon nu; sök stolpe, sök låda, sök bänk, och trapp träning. Det är roligt, men kräver verkligen att man har energi och att man inte tappar humöret. Man måste vara envis så ger de med sig efter ett tag.

Idag fick jag även mitt kort på att jag är hundförare till Qbus. Där står det även kortfattat vad som gäller för ledarhundarna (även ledarhunds eleverna då). Jag vet ju det sen tidigare då pappa har haft ledarhund. Men det är bra att ha så man kan visa upp om det blir något tjaffs. De har samma rättigheter att vistas i en lokal som en allergiker. Så man får försöka lösa det till bådas bästa om problem skulle uppstå. Sen fick vi, nästan det viktigaste; reflexvästen som det står Ledarhunds elev på. Den har vi på när vi tränar.
Det låter ganska roligt när mamma och jag tränar tsm. Jag ropar Buss till Qbus för att hundarna ska höra skillnad på namnen. haha. Hit Buss!....  Kom buss, nu kom bussen! Nu ska buss och jag åka buss.. ja ni fattar...



Annars så har Qbus öroninflammation som ja ska dona med två gånger om dagen tills de blir bättre. Och diareé.. testade att låta han dricka avslaget risvatten, vilket funkade bra över dagen men nu verkar det vara tillbaka. Måste försöka hålla det lugnt i kring honom så kanske det blir bättre. Annars vet jag inte vad det är. Grisörat att gottade i sig häromdagen hos grannen? levergodisarna?... svårt att veta när de inte kan prata. :P

himla pladder om hundar nu. Men det är väl det som livet kretsar kring mest just nu.

Det är svårt att tro att det verkligen är så. Det känns som att det fattas något nu. Som vi har väntat, i så många år.. Jag var bara ett barn när det hände. Som mormor har väntat. Vad ska man vänta på nu liksom? Straffet. Men sen då? Men det känns så oerhört skönt. Han är fast och om ca en månad överlämnas han till sverige. Är det verkligen så?

Jag och mamma åkte till mormor&morfar igår eftermiddag och bara pratade och myste. Vi firade med *shame on me* förtidiga semlor. Dagar som dessa ska man fan fira. Ljuset i mörkret liksom. Slutet närmar sig även för oss. Saknaden försvinner inte, men den kommer att lägga sig ytterligare något. Man går vidare.

Sen ska jag försöka arbeta lite med mig själv igen. Jag måste försöka stressa ner.. med mina drömmar.  *Men jag är ju snart 25* Jag får panik. Jag vill så mycket och jag är rädd att jag inte ska hinna. Tänk om jag inte hinner? Jag vill klara mig själv. Vara själv. Vara med Familjen. Vara med Daniel.  Känna mig stark. Och med tanken på att flera familjemedlemmar inte hann allt de drömde om. Livet togs ifrån dem. Ännu mer stress.

Men jag vet att jag hinner.
Jag måste bara sålla och varva ner.
Det känns iaf bra att Australien är på gång. En stor dröm som kommer göra mig starkare igen.


Kärlek till familjen!

Joakims mördare har gripits.

Jag kan knapt tro att det är sant. Jag har nästan gått och trott att jag skulle hinna fylla 26 innan det skulle ske. Som tidigast. Joakim blev bara 26 år. Och nu ska jag be till högre makter att den här ohyran får livstid. Även om det i Sverige inte betyder livs tid, så hoppas jag verkligen att han får minst 26 år +alla år då att han varit på flykt.

Jag skulle önska att han hamnar i ett fängelse likt dem i gamla amerikanska filmer. Där han blir våldtagen i duschen och mobbad för sitt fula finska face. Jag vill att han ska lida lika mycket som alla vi har lidit tillsammans sedan han tog vår Joakim ifrån oss. Jag har så många hemska ord inom mig som jag skulle vilja att han utsattes för. Men jag är inte sån. Vi är inte sånna. Sånna hemska människor som Pasi. Sånna som förstör och tar andras liv. För hur mycket vi än hatar honom, så har han också en familj som älskar honom. Det är för anhörigas skull man tyglar sig.

Nu blickar vi frammåt.