Tjoho släkt, vänner och alla andra som jag inte känner. Tänker att en uppdatering sitter på sin plats. Jag har jobb hela veckan, vilket resulterar i en trött Sandra. Jag klev upp kl 5 i morse eftersom att jag började jobba halv sju. Igår morse vaknade jag med en tjock känsla i halsen. Det gick över efter ett tag, men byttes ut av tungt huvud i morse. Det gick förvisso också över, men nu är de tillbaka. Har nyst en del under dagen och är väldans trött. Känns som om jag fått en kallsup i näsan. Ont! Det är verkligen inte läge att bli förkyld nu när man får jobba så pass mycket. Jag har jobb hela den här veckan på förskolan, och hela nästa. Jag är uppe i nästan 90 timmar i mars nu. Vilket är helt underbart. Har inte haft så många timmar sen i sommras på mitt fina sommarjobb.

Påtal om sommarjobb så söker jag massor. Allt från vården till systembolaget. Jag vill verkligen kunna vara hemma i sommar när jag jobbar. Det var en fin sommar förra året, men det var lite jobbigt att bo hos andra hela tiden. Det blev lite för mycket för lilla mig. Fick en liten meltdown tillslut och visste inte riktigt vad jag kände för allt i livet. Då var de tur att lilla mormor&morfar fanns nära till hands så man kunde få komma bort lite och vara lite för sig själv ändå. Tycker verkligen att det är synd att förskolorna slås ihop under sommaren. För jag trivs så bra att jobba där. Men det vore givetvis väldigt roligt att få pröva på något annat också.

Idag efter jobbet så åkte jag och daniel in till stan för att träffa Leigh och Hans. Vi skulle träna med Qbus och kolla om hans beteende är något allvarligt eller något som mest troligt bara är tillfälligt. Tack och lov så gick det bra. Man har börjat känna lite oro och stress över hur han blir när man möter andra hundar, så man glömmer totalt bort hur man ska göra för att bemöta honom när han gör fel. Jag vet ju egentligen hur man ska göra. Så de var riktigt bra att få bli lite påmind och få lite idéer igen. Nu känner jag mig säker igen och hoppas nästan att vi möter hela områdets alla hundar varje gång vi går ut bara för att få träna träna träna! Han är ju så fin vår Qbus, så jag hoppas verkligen att beteendet kommer bli bättre. Det var bra att Daniel följde med också, även om han bara åskådade oss så fick ju han också höra se hur han ska göra när han är ute och går med honom.

Påtal om det och förkylningar så ska jag gå o ta mig en ipren och sen gå ut med Qbus.