Kategori: Vardag (Sida 1 av 3)

11 april 2024 – kl 03.25

De flesta dagarna är jag ändå, om jag får säga det själv, väldigt positiv och försöker se det ljusa i alla situationer. Men ibland behöver jag tillåta mig själv att sjunka ner i mörkret och känna att allt bara är piss.

Inatt är en sådan stund då jag bara är så trött på allt. Jag är så trött på att det alltid ska vara något som krånglar, något som hindrar mig från att bara leva ett normalt jävla liv. Jag är så ofantligt trött på att ha ont, men jag minns inte ens längre hur det är att inte ha det.

De senaste dagarna har jag varit i kontakt med endometriosmottagningen då jag fått vissa symtom som tyder på att hormonbehandlingen inte funkar som den ska. Vi har höjt dosen på medicinen och skulle avvakta i två månader, men det fortsätter bara att bli värre. Igår kände jag av att den molande värken på vänster sida långt nere i magen blev värre, och jag blev väldigt trött. Somnade vid 18-tiden och sov till 00, vaknade av att jag hade ännu ondare och sedan dess har smärtan bara tilltagit.

Men eftersom jag inte kan åka till närmaste akutmottagning utan måste ta mig till gynakuten 14 mil bort, så är det inget man gärna gör kl 03.30 när man har så kraftiga smärtor att man inte orkar gå.

Så nu ligger jag istället här och låter besvikelsen, ilskan och mörkret skölja över mig en stund. Endometriosen har hållit sig i schack i tre års tid (jag har också spenderat tiden med att gå igenom min journal) och såklart ska den börja krångla nu när Crohnsen ändå verkar ha lugnat sig.

Hormonspiral är en av flera behandlingsåtgärder som sätts in mot endometrios. Den ska egentligen kunna sitta i fem års tid, men förra gången fick jag byta efter tre år då hormonerna tycktes minska då. Nu har det tydligen gått tre år till, men det verkar ingen annan än jag ha reflekterat över. Så det blir väl återigen att ringa läkaren imorgon och berätta vad som behöver göras. Kanske kan ett byte av spiral hjälpa, jag har ingen aning. Jag vet bara att jag är förbannat trött på att ha ont och har lust att dra något gammalt över mig och inte komma ut förrän jag är smärtfri.

Tack för mig.

Kan vi prata om icks?

Det tycks vara inne att prata om sina ”icks”, dvs sådant som upplevs frånstötande hos en annan person. Så idag tänkte jag lista mina 😁

  • Människor som alltid ska spegla allt mot sig själva. Låt mig ge ett exempel: jag berättar något jag varit med om, och personen ska då dra en liknande historia om när denne var med om samma sak fast liite värre. Sjukt irriterande.
  • Föräldrar som inte tar hand om sina barn. Ta ditt j***a ansvar bara. Förälder är man till 100%, oavsett om man har barnen på halvtid.
  • Skrivsvårigheter (dvs som inte vet hur man använder punkt, kommatecken, frågetecken, som särskriver eller som inte kan stava till några av våra vanligaste ord). Jag VET att det finns människor som har dyslexi osv, men jag kan inte hjälpa att jag inte klarar av det 🤷🏻‍♀️ Jag är en språkpolis av rang, och då skulle jag dessvärre inte få göra annat än att irritera mig på allt du skriver.
  • Människor som inte kan vara källkritiska; som ser ett klipp på nätet och sen tror på det. ”jag såg att mat kan ge cancer så nu måste jag ägna resten av mitt liv åt att hindra alla jag känner från att äta”. Ja, ni fattar min poäng.
  • Människor som aldrig kan ha fel. Var ödmjuk inför din egen vetskap, alla har fel någon gång.
  • Snålhet. Det finns faktiskt inte mycket värre än snåla personer som försöker snylta på andra och aldrig ger något tillbaka.
  • 1800-talskillar. Ni vet, snubben som skämtar om hur ”kvinnor hör hemma bakom spisen eller hemma med ungarna”, fast alla vet att det egentligen är hans sanna åsikt. Den killen.
  • Människor som inte tycker om djur. Det är bara psykopater som inte gillar djur, av den enkla anledningen att de ser igenom dem.

Sen har vi förstås vissa yttre faktorer som inte heller tilltalar mig…

  • Träskor. Jag vet inte vad det är, men jag skulle aldrig kunna dejta en person som går i träskor annat än hemma på gården.
  • Killar som går som om de bar ett kylskåp. Alla vet vilka jag menar…
  • Mössa på sommaren. Varför, liksom?
  • Backslick eller mittbena. 90-talet ringde och vill ha tillbaka sina frisyrer.
  • Strumpor i sandaler. Jag bryr mig inte om hur modernt det än blir, jag kommer aldrig förstå syftet och jag kommer för alltid tycka det är skitfult.
  • Tribal-tatueringar. Jag vet att det var supermodernt under en period för hundra år sedan. Men det var också en viss typ av människa som skaffade dem då. Ni som vet, ni vet.
  • Piercing i ögonbrynet. Det finns inte en människa med piercing i ögonbrynet som har ett enda högskolepoäng. Motbevisa mig gärna!

Vilka är dina icks? 😁

3 april 2024 – snälla ge mig vår!

Vädret: 🌞🌡️

Jag: åh, undrar om jag skulle ta mig en cykeltur med Grabben imorgon. / åh, undrar om vi skulle ta å grilla ikväll! / åh, idag ska jag ta en skön långpromenad efter jobbet.

Vädret: 🌬️❄️🌨️

Varenda. Jävla. Gång.

Nu vill jag ha vår, värme, sol och torra vägar. Tack på förhand!

Bild på Grabben från den enda jäkla dagen vi lyckades få lite sol och värme!

2 april 2024 – Endometrios

Idag är inte en bra dag för magen. Det verkar som om endometriosen och chronsen har gaddat ihop sig och bestämt sig för att idag minsann, idag ska vi jävlas ordentligt! Jag missade medicinen imorse som jag äter för endometriosen. Det händer rätt ofta, men i regel behövs det några dagar innan jag märker av den. Idag räckte det med några timmar.. Dessutom får jag ont så fort jag äter något, känns som om någon hugger mig med en kniv rakt igenom magen och bak i ryggen. Att lyfta tunga varor på jobbet var sådär skönt. Så idag tänker jag att värmekudde i soffan till en film blir ett bra avslut på dagen.


Insåg precis att jag inte berättat så mycket om endometriosen, eller ens vad det är. 😅

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär 10 % av de födda med livmoder. Den börjar oftast redan i tonåren. Sjukdomen innebär i korthet att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än i livmodern, vilket orsakar inflammation och smärta. Endometrioshärdar, som denna slemhinna utanför livmodern kallas, kan sätta sig på utsidan av olika bukorgan eller på insidan av bäckenet. Vanliga ställen är utsidan av livmodern, äggstockarna, äggledarna, sista delen av tarmen samt urinröret och urinblåsan. Härdarna retar immunförsvaret, som svarar med att orsaka inflammation. Detta leder till smärta, svullnad och i vissa fall feber.

Smärta är det mest framträdande symptomet vid endometrios. Du kan ha: 

  • Svåra menssmärtor, som börjar redan några dagar före mens
  • Smärta som känns i bäckenet och nedre delen av magen, och kan stråla ut i ryggen, ljumskarna eller insidan av låren
  • Värk i samband med ägglossning
  • Djup samlagssmärta
  • Ont i nedre delen av magen när du kissar eller bajsar
  • Smärtan kan variera med menscykeln, eller komma i skov
  • I vissa fall kan smärtan tillta om du ätit något som påverkar din matsmältning

Därutöver kan du också ha följande symptom: 

  • Riklig eller långvarig mens
  • Kort menscykel
  • Mellanblödningar
  • Sjukdomskänsla med trötthet, feber och illamående
  • Svårighet att bli gravid
  • Täta urinträngningar, en känsla av att du behöver kissa ofta
  • Magproblem som lös mage, förstoppning eller gaser i magen. De här symptomen förväxlas ibland med IBS.

Då sjukdomen är kronisk kan man bara lindra symtomen och minska endometrioshärdarnas utbredning. Detta görs ofta genom en kombination av smärtstillande läkemedel och hormonpreparat. I mitt fall har jag länge stått på morfinpreparat, men har tack vare hormonspiral och ytterligare behandling för att undvika ägglossning har vi lyckats komma ifrån det. Ibland krävs kirurgi för att ta bort ärrbildningar, sammanväxtningar eller endometriom (pseudocystor eller chokladcystor).

Om du har mycket ont vid mens/ägglossning eller andra besvär kopplade till menscykeln är det viktigt att söka hjälp hos en gynekolog. Många län har idag särskilda endometriosmottagningar som du kan remitteras till. Det är inte normalt att ha så ont vid mens att du inte kan göra det du brukar (gå till skolan/jobba etc.)

1 april 2024 – Påsk & tankar

Påsken är över och den har i princip bara spenderats på jobbet. Och i skogen med Grabben. Förutom idag då vi varit på kalas för systersonen som fyllt 13 år 🥳 Helt sjukt att våra barn blir så stora. De som nyss var små pluttar som badade i lerpölar och föredrog att springa nakna på gräsmattan!

Jag har tänkt en del på det idag. Det faktum att jag har en son som fyller 15 år i år. Herregud, när jag var 15 kände jag mig ju så gott som vuxen. När jag var 15 flyttade jag hemifrån, till en lägenhet i Karlstad. När jag var 15 år hade jag varit tillsammans med min första pojkvän i ett år. Jag var en strulig tonåring som sökte svar på livets frågor, men ingen kunde ge mig svar. När jag blev 18 kändes det som om jag redan hade levt ett helt liv. När hela mitt liv vändes upp och ner, på ett fantastiskt sätt.

Jag tror någonstans att jag var precis där jag skulle vara då. Jag var redo, och jag hade orken som krävdes. Idag hade det inte varit möjligt, så det var troligen min enda chans till att få bli förälder. Och jag hade en känsla av det redan då. Att det där var min enda chans. Därför valde jag, tvärtemot många andra, att behålla barnet jag blev gravid med vid 18 års ålder. Det sågs inte med blida ögon av omgivningen. Jag gick andra året på gymnasiet när magen började växa. När jag kom tillbaka efter sommarlovet mellan andra och tredje ring var jag riktigt stor.

De andra ungdomarna tittade snett på mig,  vuxna bannade mig för att jag var för ung. Och det var jag såklart. Jag var ett barn själv. Men det där var min enda chans. Och jag hade aldrig någon tvekan.

Att bli ensamstående som 19-åring stod förstås inte på planeringslistan, särskilt inte samtidigt som jag blev väldigt sjuk. Men jag har alltid varit bra på att göra det bästa av en situation, och lyckligtvis hade jag en hel by bakom mig som ställde upp. ❤️ Faktum är att jag inte tror att William och jag hade haft en så tight och bra relation vi har idag om det inte alltid hade varit vi mot världen. Kanske spelade åldern även en viss roll där, att jag fortfarande minns hur det var att vara tonåring, att jag vet hur jag hade önskat att min egen mamma hade varit när jag växte upp.

Den relationen är något jag är oerhört stolt över idag. Jag är stolt över att min son känner sig trygg med att komma till mig med alla typer av funderingar, problem eller rädslor. Jag har inte alla svar han söker, men tillsammans kan vi försöka diskutera fram eller söka efter svar.

Så för att summera detta vill jag tacka min fantastiska son för att han kom in i mitt liv vid precis rätt tidpunkt, och räddade mig från ett liv i förfall 😅 För ärligt talat, vem vet var jag hade hamnat om jag inte hade haft honom att ta hand om, att älska och att dela livet med. ❤️

Kan vi prata om…

Killar på dejtingappar – Del 2 ⭐

Eftersom ämnet verkade vara populärt tänkte jag dela med mig av lite fler erfarenheter från Tinder! Idag fokuserar vi enbart på ”bios”, dvs den text i personens profil som ger dem möjlighet att presentera sig själva lite kort. Detta är direkta citat från sådana, och då har jag ändå missat mååånga som jag svajpat vänster på illa kvickt. Vissa undrar man om de ens vill ha matchningar…

  • ”Jag är för snygg för mitt eget bästa”: jag känner att sanningshalten i påståendet är överflödig – du suger.
  • ”One live, live it all”: regel #1: ska du slänga dig med coola engelska uttryck, se till att du stavar rätt.
  • ”Dad to my cat and maybe you?”: nej. Nope. Nein.
  • ”Kommer med orgasmgaranti”: nej. Bara nej.
  • ”Stort hjärta, större biceps”: jag vet inte om det är till din fördel..?
  • ”Ångest å depression, en rätt bra summering av mitt liv”: jag menar, jag är helt för ärlighet, men…
  • ”Hej, jag heter Mattias och är 33 år!”: tack Mattias, det var ungefär så mycket jag lyckades utläsa av den andra informationen.

Sen har vi de där som man ser titt som tätt, som killarna uppenbarligen sett och tänkt ”shit, vilket vinnande koncept!” och återanvänt. Jag undrar verkligen om det är ett så säkert kort..?

  • ”Senast jag var någons typ var när jag gav blod”
  • ”Det sägs att tjejer gillar bad boys. Perfekt, jag är dålig på allt”
  • ”Säg till om du vill att jag skriver först”

En annan grej jag lagt märke till är att man alltid vet om en kille jobbar som ordningsvakt. Hur? De har minst en bild med uniformen på sig.

22 mars 2024 – Livet

Ber om ursäkt för dålig uppdatering på ett tag… Livet pågår liksom 🤷🏻‍♀️

Just nu känns det som om jag är överallt och ingenstans, vilket såklart resulterar i halvdant resultat överallt. Jag är en halvdålig mamma, kompis, kollega, matte, osv osv… Försöker hinna med allt och alla, vilket resulterar i att jag blir helt sinnesförvirrad. Häromdagen hittade jag min vattenkokare i kylskåpet 😂

I mitt hundägarskap försöker jag hinna med framförallt fysträning, men det blir definitivt alldeles för lite. Vi är snart inne i april, vilket innebär att det bara är lite drygt en månad kvar till Ambull-showen i Västerås. Då var planen att herr Grabben skulle vara vältrimmad och redo för både utställning och tävling. Just nu känns det väldigt långt bort. Men vi kommer såklart åka dit ändå, det får gå som det går. Det går inte riktigt smärtfritt. Grabben har haft ögoninflammation som vi fortfarande bråkar lite med, han är mycket bättre men vågar inte riktigt sluta med salvan än. Dessutom kom det ett nytt lass med snö lagom till att vägarna började bli gångbara, så nu är det slask överallt och hopplöst att gå på. På tisdag ska vi i alla fall till hundhallen igen och träna lite 😊

Jag tycker ändå att jag mår bra i magen. Självklart märks det direkt det blir stressigt runtomkring, jag har fortfarande ganska höga flöden och behöver dagligen äta dimor, men förutom det mår jag bra 😊

Framförallt har den senaste tiden fått mig att känna en sak: tacksamhet. Jag är så oerhört tacksam för att jag har så många fantastiska människor i mitt liv. De finns där för mig när jag behöver det, och jag får finnas för dem när de behöver det. Ibland faller det sig som så att alla behöver mig samtidigt, och jag försöker verkligen räcka till, men om du tycker att jag inte funnits där tillräckligt så handlar det absolut inte om att jag inte bryr mig eller vill, utan helt enkelt för att jag försöker prioritera ❤️ Men tänk vilken ynnest ändå, att få ha så många att bry sig om att man inte ens räcker till? 🙏🏼

Och tack för att just du läser 🥰

Kan vi prata om…

Killar på dejtingappar?

Jag har varit singel i ganska många år nu. 7 år tror jag bestämt. Genom åren har jag emellanåt testat på olika dejtingappar, helt enkelt eftersom jag aldrig är någonstans där jag kan träffa någon och jag bor på en plats där utbudet är lite… begränsat 😅 Och då har jag sett några olika typer av bilder och bios som män använder som jag skulle vilja problematisera lite. Jag hade gärna diskuterat olika typer av kvinnor också, men jag har tyvärr inte så mycket erfarenhet av dem. Så feel free to enlighten me om du saknar nyansering 🤓

– beskriver sig själv som ”glad och rolig”, men ler inte på en enda bild: övertygande, verkligen!

– ”Är lyckligt gift men söker lite spänning vid sidan av”: är det verkligen beskrivningen av ett lyckligt äktenskap? Frågar åt en kompis.

– Bilder från gymmet och/eller i spegeln där han spänner sig i olika vinklar: jag respekterar absolut att man är stolt över sin egen kropp och det jobb man lagt ner på den. Men är det verkligen nödvändigt med 5 bilder på detta? Jag kan bara utgå från mig själv, och personligen hade jag hellre sett en bild på din sovrumsvägg.

– Bilder där han är tillsammans med andra människor, vilket resulterar i att du inte vet vem av dem som har kontot: Jag söker en dejt, inte knep och knåp.

Bilder som är över 5-10 år gamla: Jag har alltså sett killar som jag såg för sju år sedan på samma app, som använder samma bilder som då. Jag menar, kom igen! Hur ska du förklara det när du och din matchning ses? Det kallas för falsk marknadsföring, och det är tamejfan straffbart.

– Fiskebilder/jaktbilder: Män imponeras av detta, inte kvinnor.

Bilder på killen själv och ett/flera barn. Därefter står det i texten ”inte mitt barn”: vad är grejen med det här? Är det för att visa att man gillar barn? Att visa att andras barn tolererar en? Eller att man tolererar andras barn?

– ”Pappa på 50 %”: okej, jag fattar vad de menar. De har sitt barn på halvtid. Men jag fattar ändå inte vad de menar. Hur är man pappa på 50 %? Du är väl pappa på 100 % oavsett umgänge?!

– Bilder där man blöder, har bandage, gips eller ligger i en sjukhussäng: det här är nästan det konstigaste av allt, och mycket mer vanligt än man tror! Vad önskar man förmedla till sin eventuella matchning? Jag förstår verkligen inte, förklara gärna! 🤷🏻‍♀️

– En enda bild, och det är på en bil: behöver jag verkligen problematisera det här?

– ”Var ofta avbytare på fotbollen som liten, kan tänka mig att va avbytare till din satisfyer nu. Och precis som en satisfyer så suger jag, i sängen”: exakt citat från en användares bio, men långt ifrån första gången jag läser första meningen. Jag tänker bara låta det sjunka in.

Tack för mig. Om ni har en förklaring på något av detta får ni gärna kommentera det!

10 mars 2024 – som man bäddar får man ligga…

Man kan ju tro att 9 år med stomi skulle gjort mig klokare vad gäller mat- och dryckesintag – men icke 😅

Efter en helg med födelsedagsfirande i dagarna två med smörgåstårta, kaffe och öl så mår ju magen som jag förtjänar idag. Men ibland får det bara vara värt det 🤷🏻‍♀️

Fredag och lördag hade jag massor av besök och blev firad av så många fina vänner och familj, och idag har vi varit i Sunne Hundhall för lite träning med några andra hundentusiaster! Så himla roligt, och även om vi (Grabben och jag) är helt slut så är jag så nöjd med helgen. 🫶🏼

Grabben har idag fått testa på både balansboll och cavaletti, något vi definitivt ska fortsätta med! Vi körde dessutom lite följsamhet och nosework. Blev så sjukt peppad av att få träna lite inomhus så nu blir det definitivt fler bokningar framöver, med fokus på rallylydnad. Och perfekt med andra hundar i hallen som störningsmoment, han är så sjukt suverän när det kommer till den delen. Har man en köttbulle i handen är det inget annat som gäller 😂

På slutet fick han dock leka med Doris, 9 månader, som precis avslutat sitt första löp. Då var det slut på både hörsel och hjärna 😂 Tänk att alla manliga varelser är likadana ändå.. 🤭

Kvällen har avslutats med lite kvalitetstid med sonen och mys i soffan med Grabben.

En annan rolig grej är ju att VF varit här och intervjuat mig ang bloggen, något jag tycker är jättekul! Det ökar ju möjligheterna för fler att hitta hit, vilket i sin tur ökar möjligheten för mig att kunna hjälpa någon där ute. Vilket ju är hela syftet med denna blogg!

Tryck på bilden för att komma till artikeln 😊

7 Mars 2024 – Sol i sinnet!

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jäklar va vädret påverkar mig!

Har jag sagt hur vackert vi bor? 😍
Detta är precis bakom huset.

Igår jobbade jag hela dagen och fick tyvärr inte njuta av solen, men idag börjar jag inte jobba förrän senare så jag har både hunnit ta en promenad och sitta ute på baksidan. 🌞 Det gör så otroligt mycket att få börja dagen så, åtminstone för mig.

Igår var en väldigt tung dag där jag försökte finnas till för allt och alla – och sånt tar ut sin rätt har jag märkt. Jag var så slut så jag kräktes på kvällen. Trodde det skulle följa med idag också, men efter att ha sovit och fått lite frisk luft i solen så känner jag mig redo för ännu ett arbetspass!

Imorgon fyller jag år, så idag ska jag peppa smörgåstårta så blir det öppet hus hela helgen 🍰 Jag har inte velat fira min födelsedag nå större tidigare, men jag har insett att det faktiskt är värt att fira att man får bli ett år äldre! Inte alla får det ❤️ Och jag har slutat ta min hälsa för givet för länge sedan.

I övrigt kommer jag inte göra alls mycket på min födelsedag, min älskade syster och systerson kommer på lördag så då blir det familjemys till mellofinalen, och på söndag har vi bokat hundhallen i Sunne för träning 😁 Ska bli såå kul! Även om jag vet att jag kommer va helt slut på söndag kväll så är det värt det, för det fylls på med kärlek i hjärtat 🥰

Hoppas ni får en toppenhelg!

Ha de gött, haaj 🫡

« Äldre inlägg

© 2024 LifeasIknowit

Tema av Anders NorenUpp ↑