Första månaderna på nya jobbet har ju kommit med den ena oturen efter den andra. Kanske jag borde fattat hinten när jag inte ens kunde närvara vid första introduktionsdagen pga att jag låg på akuten med blödande magsår, men icke 😅

Jag har behövt åka hem tidigare från jobbet två gånger pga buksmärtor och stopp i tarmen. Vi vet fortfarande inte vad som är orsaken till att jag så ofta får stopp, annat än att den senare operationen kan ha skapat nya ärrbildningar eller sammanväxningar. Det har vi dock lagt lite på hyllan.

Efter några månader med en väldigt lokal smärta från ljumsken har jag idag återigen behövt åka tidigare från jobbet, men denna gång bar det raka vägen till akuten. Vi har trott att det varit relaterat till endometriosen, men efter dagens undersökning kunde vi i princip stryka den misstanken. Nu väntar jag istället på kirurgen, om det kan vara ännu en sammanväxning efter operationen eller något helt nytt. Varför inte liksom? Vi kan väl addera ytterligare en diagnos, det gör ju ingen större skillnad 🤷🏻‍♀️

Jag försöker verkligen att inte slå på mig själv, att inte bli förbannad, ledsen, besviken och stressad över att det börjar krångla såhär i början av en ny anställning  – men det är lättare sagt än gjort. De vet ju inte att jag har en lång period bakom mig (nästan) helt utan problem, de vet inte att min sjukdom kommer i skov och de vet inte att jag inte bara fejkar för att få åka hem. Jag vill ju jobba, jag älskar att jobba, och kunde jag skulle jag förmodligen jobba 150% 😂 Jag råkade bara födas i en sjuk kropp, som uppenbarligen inte vill samarbeta och som helt klart åldrats dubbelt så fort de senaste 10 åren.

Jag försöker tänka att det blir bättre, att de har förståelse på jobbet och att jag kanske bara helt enkelt ska förklara min situation för chefen för att underlätta. Det skrämmer mig bara något enormt för jag vill inte bli särbehandlad, samtidigt som jag vill ha förståelse för att jag ibland blir sjuk. Nej, jag vet att det saknar logik. Men vem vill ha en anställd som redan på förhand vet att den kommer att bli sjuk? Även om jag har ett beslut från försäkringskassan som innebär att de får ersättning från första sjukdagen för mig, så ställer det ju till det rent personalmässigt när jag inte kan vara där och göra mitt jobb!

Jag ber om ursäkt, jag brukar inte vara såhär negativ. Jag behövde bara få ventilera lite, och det är ju egentligen en av orsakerna till att jag har denna blogg. Kanske även för att få höra att någon annan förstår, som vet hur det är. För ibland behöver vi bara veta att vi inte är ensamma ❤️